schmut

Hittade dikten jag skrev till modern när hon fylde 40 i höstas, varför inte ta och hylla en så underbar kvinna igen?

Du är kvinnan som get oss livet,

och förlåt för alla de gånger vi tagit dig för givet.

Du finns där för oss vad vi än gör,

det är hos dig som vi alltid vet att vi hemma hör.

Så många gånger din axel tagit emot våran gråt,

din kärlek håller vi i hårt.

Livet utan dig skulle aldrig bli det samma,

vi skulle aldrig klara oss utan dig mamma.

Det finns så mycket vi borde tacka dig för,

och visa vår uppskattning för allt du gör.

Mamma du är vår hjältinna utan sköld och svärd,

där du är finns inga monster, bara trygghet i vår värld.